Wolf Association Ruotsi
WAS

WOLF

Vargen är ett rovdjur, arten har finslipats i eoner i balansen mellan rovdjur och bytesdjur. När den senaste istiden hade släppt sitt grepp om Skandinavien, för ungefär 10 000 år sedan, kom vargen till våra trakter.

Vargen var en gång i tiden världens mest spridda däggdjur, som förekom norr om Nordamerika och Eurasien. Vargen tenderar att ha svårt att anpassa sig till mänsklig påverkan av habitat. Vargar är sämre på att anpassa sig till en expanderande civilisation än tex coyote (prärievarg). Dessutom har förföljelse av arten påverkat populationsminskning.

Vaikka sudet eivät aiheuta sukupuuttoon, joten paikallinen väestö on edelleen uhanalainen. Uhka nämä koostuvat geneettinen köyhtyminen johtuu pirstoutumisen ilmastoitu väestön. Ihmisillä on erillisillä harvaan asutuilla jotka kärsivät inbreeding. Tutkimukset ovat osoittaneet, että kopiointi nopeus susien liittyy vahvasti geneettisen monimuotoisuuden.

Vargen var utspridd över Europa under 1700-talet men utrotades i mellan och Nordeuropa under 1800-talet. Den största populationen finns nu i Ryssland, Polen och Balkan. Spridda populationer finns i Portugal, Spanien, Grekland och Italien. Naturlig återetablering förekommer även i Frankrike, Tyskland, Suomi, Norge och Sverige.

Enligt Bernkonventionen om skydd av europeiska vilda djur och växter samt deras naturliga livsmiljöer som medlemsländerna har skrivit på så verkar arten generellt stabil. Men inte överallt. Bristande acceptans, ofta pga. oro för attacker mot boskap, konkurrensen om klövviltet för jägare samt löshundsjakten. Jakttryck och illegal jakt är de främsta faktorerna som begränsar den europeiska vargstammen.

Vargen finns även i Mellanöstern, Arabiska halvön, Indien, Kina och Mongoliet i mindre spridda populationer.

Vargens utbredningsområde sträckte sig tidigare från stora delar av Nordamerika till norr om Mexico City. Kanada och Alaska har bestånd med tusentals individer som är i utmärkt biologisk kondition. Vargen har expanderat till Rocky Mountains sedan 1970-talet, söderut till Montana, Washington, Idaho och Wyoming. Den har även introducerats i Yellowstone National Park och Apache National Forest.

Vargen i Alaska, Kanada och Östeuropa är ungefär 160 centimeter långa, vid skuldran 80 centimeter höga och med en cirka 50 centimeter lång svans. Dessa vargar väger upp till 80 kilogram. De minsta finns på Arabiska halvön och i närliggande regioner. Deras längd ligger vid 80 centimeter och vikten vid 20 kilogram. Svansen är ungefär 30 centimeter lång. Honor är mellan 3 ja 12 procent mindre än hanar och har 20 kohteeseen 25 procent lägre kroppsvikt.

Pälsens färg varierar väldigt mycket. Det finns vita, krämfärgade, rödaktiga, gulaktiga, gråa och svarta individer. I tempererade områden av Europa och Asien är de huvudsakligen gråaktiga medans i de arktiska regionerna är mest svarta eller vita. Undersidan är blek eller ljust vit. Ofta är vargarnas rygg mörkare än deras svans, buk, öron och nos.

Det är mycket svårt att skilja vargspår från spår av hundar. Ofta krävs det att man följer spåret en längre sträcka (gärna flera kilometer) för att man ska kunna vara någorlunda säker på att det är varg och inte en lös hund man spårar.

Vid spårning på snö lämnar stora hanvargar en spårstämpel på 10–12 cm exklusive klor. Få hundar har så stora tassar. Nordeuropeiska vargar har dessutom en steglängd på minst 140 cm på hårt, plant underlag i trav, vilket sällan matchas av hundar. Det finns emellertid vargar med små tassar, och en normal varghonas tassar är inte större än en större hunds.

Vargspåren går ofta rakt (målmedvetet) medan tama hundar brukar springa kors och tvärs. Detta beteende gäller dock inte alltid, eftersom vargen också kan göra oregelbundna lovar, och hundar kan dessutom vara målmedvetna.

Till spårtecknen räknas också spillning och urinmarkeringar. En varg äter inte samma slags mat som en hund nuförtiden. Den livnär sig på kött och ben. Spillningen skiljer sig således från hundens, som oftast blir utfodrad med pellets som är utblandade med vegetariskt innehåll. När vargen ätit mycket ben blir avföringen tex helt vit, man finner ofta päls från klövdjur i vargspillning.

Urinmarkeringar av varg ser likadana ut som hundens, men hos vargen är det endast alfaparet som har rätt att lyfta på benet när de urinerar. De andra flockmedlemmarna (även hanarna) hukar sig ner och urinerar som hundtikar. Under högvintern, när honan löper, kan man finna spår av blod i urinmarkeringarna, då vet man att det är varg som varit framme (hundtikar urinerar hukande).

Käännös

SvenskaEnglishNorskDeutschDanskSuomiFrançais
 Muokkaa Käännös
mukaan Transposh - translation plugin for wordpress

Kategoriat

Arkisto

Tapa sudet 2016

Ruotsi; 42 kappaletta

Päivitetty 2016-12-30

Lisenssi Hunt. 2 jan-15 helmikuu. 13 kappaletta
Hylkeenpyynti Taalainmaalla valmistunut 20/1-16

Dalarna / Lövsjöreviret
7/1. 1Mies
6/1. 2 urokset
3/1. 2 urokset + 1 vain
2/1. 1 Mies

Gävleborgin
metsästys perui. 6 susia shot
9/1. 1 miehen wolf +1 vain
8/1. 2 matto + 1 miehen wolf
5/9. 1 miehen wolf

Norja; 6 st
Suomi; 78 st (metsästyslupa 2016 19 st)

Tapa sudet 2014-15

2015
Ruotsi; 71st
Norja; 13st
Suomi; 48 st
Päivitetty 2015-12-31
( 142 Sudet tappoivat tänä vuonna)

Lopettaminen JÄMTLAND & gt;
& Gt; 3 susia shot, 15/2
& Gt; 1 ammuttu, 24/2
Lisenssi metsästys 2015
45 Sudet !!
10 susia ammuttiin Värmland, alue 1. 28/1
14 susia ammuttiin Värmland, alue 2. 28/1
12 +1 susia ammuttiin Orebro, 1/2
4 susia ammuttiin Taalainmaan, alue 1. 28/1
4+1 susia ammuttiin Taalainmaalla 2. 28/1
2 avräknade p.gr.av sakbbangrepp

Koko: 45 tappaa susia aikana metsästää t.o.m 1/2 -15

3 st. metsästys epäillään rikoksesta. 5, 7 Tammikuu 2015

Tatalt 2014. 48 Pieces

2013 & Gt; 33 st. + 14 st. Norja
2012 & Gt; 56 st. (+ 5 syntymätön)
2011 & Gt; 40 st.
2010 & Gt; 60 st.

Katso sivu; Kokoelma tappaa susia, jotka löydät alla valikko "WOLF"

Kuinka monta sutta me tarvitsemme ? Linda Laikre

Wolf Manifestation Tukholmassa 7/3 2015

WAS esittelyn Sthlm Miljödep.

Kaikki alkuperäisen sisällön näillä sivuilla on sormenjäljet ​​ja sertifioitu Digiprove